Saeters in the Norse eastern settlement of østerbygden in southwest Greenland

Sammendrag

Artiklen indledes med en kort gennemgang af Østerbygdens udforskning (Tabel I). Frem til 1986 er der påvist 408 lokaliteter med een eller flere norrøne ruiner, hoved‐sagelig beliggende i relativt let tilgængeligt terræn fra 0–200 m.o.h.

I 1974 påbegyndtes et nordisk arkæologisk projekt med henblik på en systematisk udforskning af Østerbygdens udvikling. Som projektområde valgtes Qodlortoqdalen i det indre af Tunugdliarfikfjorden. Undersøgelserne i årene 1974–79 resulterede i, at antallet af registrerede norrøne ruiner i projektområdet blev mere end en fordoblet; blandt andet blev der fundet en række nye lokaliteter i højlandet (op til 400 m.o.h.), der af forfatteren tolkes som sætre.

Med udgangspunkt i det norske materiale defineres tre typer sætre: Helsætre, mælkesætre og høsletsætre. De nyfundne lokaliteter forsøges sat i relation til disse sætertyper (Tabel II).

Ved en nyvurdering af tilgængeligt arkivmateriale udskilles yderligere 44 lokaliteter i Østerbygden som sandsynlige sætre, hvor helsætrene hovedsagelig findes i de tættest bebyggede områder omkring Tunugdliark‐fik‐ og Igalikqfforden, mælkesætre i knap så tæt bebyggede områder, medens høsletsætre ikke uventet navnlig findes i de marginale områder.

Et væsentligt problem i forbindelse med denne nytolkning er imidlertid, at der mangler arkæologiske og naturvidenskabelige undersøgelser af de behandlede lokaliteter. Tolkningen som sætre bygger således udelukkende på en vurdering af de enkelte lokaliteters beliggenhed i terrænet, udformning og ressourcemuligheder.

Fremtidige undersøgelser må afklare problemerne omkring datering og de enkelte ruiners funktion.     

OBITUARY

Samandrag:

Artikkelen gir eit oversyn over dei ulike språklege resultata av språkkontakt i Nord‐Noreg. I fleire hundre år har det rådd ein fleirspråkleg situasjon i dette området. Her kunne ein høyre og observere ikkje berre eitt eller to språk i bruk, men mange: Norsk, samisk, finsk, russisk, svensk, dansk, engelsk, tysk og fransk. Denne artikkelen tar først og fremst for seg norsk, samisk og finsk. Dei ulike språklege resultata som er oppstått av dette fleirspråklege miljøet, kan oppsummerast slik: 1. Ulike slag primitive augneblink‐språk med stutt levetid og utan verknad på andre språk i området. 2. Eit langvarig russisk‐norsk pidginspråk, russenorsk, som blei brukt i om lag 150 år i pomorhandelen mellom nordmenn og russarar. 3. Adstratum‐element frå norsk i samisk og i finske dialektar i Nord‐Noreg, og frå samisk i finsk. 4. ?Samenorsk? med mange klare samiske sub‐stratelement. 5. Språkdød, som spesielt rammar finsk i Nord‐Noreg, med mange døme på analogikonstruksjonar og reduksjon i form‐verket. 6. Reduksjon og utjamningar i det morfologiske systemet i norske dialektar i området som eit resultat av språkbytte (frå finsk og samisk til norsk). ‐ Desse ulike lingvistiske resultata gjer Nord‐Noreg til eit svært interessant område i den faglege drøftinga om språkkontakttypologi.     

The so‐called scandinavian cultural boundary in northern Sweden in viking times ‐ Ethnic or Socio‐Economic?

Sammanfattning

Den s k skandinaviska kulturgränsen i norra Sverige under vikingatid ‐ var den en etnisk eller socio‐ekonomisk gräns? En studie utifrån det arkeologiska materialet.

Till Ångermanlands kustland och Storsjöbygden i Jämtland i norr finns nordiska ortnamn som går tilbaka till järnåldern. Man talar här om “den skandinaviska kulturgränsen”. Men den har också av vissa forskare uppfattats som en statisk, etnisk sydgräns för den samiska kulturen.

Forskningen har länge dominerats av den norske etnografen Yngvar Nielsens “immigrationsteori” av år 1889, att samema först under nyare tid skulle ha vandrat söder ut från Nordtrøndelag i Norge och Lappland i Sverige. Den då gängse uppfattningen bland såväl norska som svenska arkeologer var istället den att samema var urbefolkningen i norra och mellersta Skandinavien.

Nya undersökningar stödjer detta. Forntida samiska gravar (och boplatser) finns i inlandet betydligt längre söderut, tydligast på Vivallen i nordvästra Härjedalen med hittils 21 skelettgravar under flat mark, från åtminstone 1000‐ og 1100‐talen. Andra gravar söder om kulturgränsen tolkade som samiska eller tillhöriga fångstkulturen är de s k insjögravarna, brandgravar från första årtusendet e Kr.

Vad innebar då den s k kulturgränsen under vikingatid? För att söka underlag för en hypotes härom har jag gått igenom tydligt skandinaviska eller östliga brons‐och silverföremål från 8‐, 9‐ och 1000‐(1100‐) talen, och deras fyndomständigheter, allt från Sverige norr om den tänkta gränsen.

Många av de aktuella föremålen härrör från gravar, som genomgående tycks vara samiska. Nära kontakter med såväl öst‐ som västskandinavisk kultur liksom finsk kan förklara att ett område utmärks av brandgravar under rosen, ett annat av brandgravar under hög, övergående till skelettgravar, medan ett tredje har givit skelettgravar under flat mark. Att större delen av området saknar kända gravar kan bero på inhemska, ej närmare kända gravseder.

De aktuella gravgåvorna är dräktprydnader. Sådana tycks i sig inte vara etniskt betingade. En annorlunda användning av utifrån införda ting, jämfört med bruket i deras tillverkningsländer, förefaller däremot att kunna nyttjas som en indikation på samisk etnisk tillhörighet. Inte heller gravformer och gravskick visar sig bundna till en etnisk grupp. Ett undantag tycks vara (sydda) näversvepningar som utmärkt samiska gravar. Gravlägena förefaller däremot att vara indikator på samisk tillhörighet; de antagna samiska gravarna ligger i regel på näs, öar och holmar.

Den s k skandinaviska kulturgränsen i norra Sverige tycks därmed under vikingatid vara en gräns åt norr för dels nordisk bygd, dels ett mera påtagligt inflytande från östra Skandinavien (Sverige) på den samiska befolkningen i fångstmarken. Den var alltså delvis en socio‐ekonomisk gräns och en gräns inom samisk område, inte en sydgräns för den samiska kulturen.     

Comments on the Guovdageaidnu seminar

Sammendrag

Forfatteren var selv en av deltakerne på NAVF's forskningsseminar i Kautokeino om minoritetsforskning sett fra humanistisk og samfunnsvitenskapelig side. I denne artikkelen gjør han rede for målsettinga med seminaret, som var en del av Forskningsrådets program for samisk og kvensk språk, historie og kultur. Han tar her saerlig for seg de grunnlagsproblem og forskningsetiske problem som generelt reiser seg i forskning som gjelder minoritets‐befolkninger, og setter seminaret i sammenheng med en pågående debatt ført av filosofer og sosialantropologer. Avslutningsvis gir forfatteren også en kortfattet vurdering av innleggene på seminaret sett i et slikt forskningsperspektiv. Hans eget innlegg på seminaret stod trykt i Acta Borealia nr. 1 1984.     

The anatomy of a millennarian movement

Sammendrag

Artikkelen tar for seg utbredelsen og rekrutteringen til den samiske oppstanden i Guovdageaidnu i 1852. Det er i de organisatoriske forutsetninger som reindriftssamfunnet bygger på, at vi finner forklaringen på hvem som deltok i oppstanden. Siida‐samfunnets bilaterale rekrutteringspraksis muliggjorde en rask og geografisk omfattende oppslutning rundt en visjon om å fjerne de lokale norske myndigheter til fordel for et samisk religiøst lederskap. Kildene viser at alle de halvt hundre deltagerne var i slekt med hverandre gjennom inngifte og søskenrelasjoner.     

Fra samisk ≪overhøyhet≫ til norsk i Tromsen len på 14/1500‐tallet

Det er ei kjent sak at samene i Nord‐Norge i ny ere tid har vært diskriminert og utsatt for assimilering, språklig og kulturelt. Det har også vært vanlig å tilbakeføre denne tilstand til meget eldre tider, som vikingtid og middelalder.

I denne artikkel forsøker forfatteren på basis av lokalt kildemateriale fra ca. 1600 å vise at sjøsamene i Nord‐Troms i sein‐middelalderen kanskje stod i ei meget friere stilling i forhold til sine norske naboer, enn vi vanligvis har tenkt oss.     

The Niaquusat excavations reconsidered: A contribution to the discussion of the stratigraphy of the midden at the Norse Niaquusat farm

Sammendrag

Møddingen ved nordbogården ved Niaquusat i Ameralla fjord (FM 64V2‐III‐507) blev arkæologisk undersøgt under Inuit‐Nordbo Projektet 1976–77. Hensigten var at undersøge nordbogårdens økonomi. Niaqu‐usat‐undersøgelsen indtager en nøgleposition i grønlandsk norrøn arkæologi, da man her for første gang undersøgte en mødding systematisk og stratigrafisk.

I alt blev der i forbindelse med 1977‐undersøgelsen indsamlet 15.102 identificerbare dyreknogler, og dette materiale har siden dannet udgangspunkt i en diskussion om klimaforandringens indflydelse på de grønlandske nordbobygders økonomi i 1200–1300‐årene.

I artiklen diskuteres tolkningen af Niaquusat møddingens opbygning og indhold samt den absolutte datering af møddingsaflejringerne. Genstandsfund og C14‐dateringer indicerer, dels at møddingens opbygning ikke er foregået så regulært og tidsmæssigt kontinuerligt, som hidtid antaget, dels at man ikke kan se bort fra kronologisk opblandede aflejringer.     

Dorset dwellings in West Greenland

Sammendrag

Etter at begrepet Assebaktegraver ble lansert og de første 26 utgravde graver ble publisert av forfatteren i 1979 (Simonsen 1979) er meget nytt materiale framkommet, både fra Norge, Sverige og Finland. Samtidig er det skapt usik‐kerhet, om dette i virkeligheten er graver eller ildsteder. Jeg har her oppsummert situasjonen i 1997. En del detaljer i anleggene er beskrevet og analysen. Konklusjonen er at anleggene sansynligvis er graver , men kan være utendørs ildsteder, og da formodentlig av rituell karakter. Saken kan ikke sikkert avgjøres, før det ved utgravninger framkommer et knoklemateriale som lar seg bestemme som enten fra dyr eller mennesker. Hvis det er graver, hvilket fortsatt er forfatterens oppfattelse, er de eksempler på den i tid og rom vidt utbredte skikk å bygge gravene som en slags kopier av de levendes boliger. Det er nemlig ikke tvil om at Assebaktegravene er etterlik‐ninger etter hus.     

Reviews

Troels Fink, Estruptidens politiske historic 1875–1894, I‐II (The Political History of the Estrup Era 1875–1894, vol. 1: The Struggle Between the Two Chambers 1875–85; vol. 2: The Period of Decree Legislation 1885–94) (Odense, 1986), 621 pp., ISBN 87 7492 581 4.

Poul Thestrup, Nærbutik og Næringslov‐omgåelse. En unders?gelse of brugsforeningerne og deres placering i innovationsprocessen i Danmark mellem 1850 og 1919 (The Consumer Co‐operatives in the Innovation Process in Denmark 1850–1919), Odense University Studies in History and Social Sciences, vol. 95 (Odense Universitetsforlag), 549 pp., ISBN 87 7492 595 4, DKK 240+moms.

Tuomo Polvinen, Valtakunta ja raijamaa. N. I. Bobrikov Suomen kenraalikuvemöörind 1898–1904 (The Empire and a Borderland. N. I. Bobrikov as Governor General of Finland 1898–1904) (Helsinki, 1984), 432 pp., ISBN 951 0 12660 8.

Danske Handelskompagnier 1616–1843. Oktrojer og interne Ledelsesregler (Charters and By‐Laws of Danish Trading Companies, 1616–1843), edited by Ole Feldbæk, Selskabet for Udgivelse af Kilder til Dansk Historie (Copenhagen, 1986), 779 pp., ISBN 87 7500 159 4, DanKr 300.

Kalle Bäck, Harald Gustafsson, Jon Herstad, Jens Holmgaard, Markku Kuisma, Maud Molander, Illka Mäntylä, Øjstein Rian and Gustav Grunde Sætra. Skog och Brännvin. Studier i näringspolitiskt beslutsfattande i Norden på 1700‐talet (Wood and Spirits. Studies in Economic Policy‐Making in the Nordic Countries in the Eighteenth Century), Nordic Research Project on Central Power and Local Communities ‐ Decision‐making in the 1700s (Det nordiska forskningsprojektet Centralmakt och lokal‐samhalle ‐ beslutsprocess på 1700‐talet), publication 3 (Oslo University Press, 1984), ISBN 82 00 07053 0 (English summary).

Karl‐Gustaf Anderson, Inger Diibeck, Birgitta Ericsson, Gfsli Agust Gunnlaugsson, Per‐Arne Karlsson, Markku Kuisma, Anne‐Hilde Nagel, Oscar Nilula and Gustav Grunde Sa;tra, Industri og Bjergvarksdrift. Privilegering i Norden i det 18. arhundrede (Industry and Mining. Studies in the Granting of “Privilegia” to Industrial Enterprises in the Nordic Countries in the Eighteenth Century). Nordic Research Project on Central Power and Local Communities ‐ Decision‐making in the 1700s, publication 5 (Oslo University Press, 1985), ISBN 82 00 07694 6 (English summary).

Christian Wichmann Matthiesen, Danske Byers Vaekst (Urban Growth in Denmark). Det Kgl. Geografiske Selskab, Atlas over Denmark, Serie II, vol. 3 (C. A. Reitzels Forlag, K?benhavn, 1985), 142 pp., 245 Dkr. (English summary).

I?rn Pi?, Nye veje til Folkevisen (New Approaches to the Ballad) (Copenhagen, 1985), 344 pp., ISBN 87 00 93582 4 (English summary).     

Comments on immigration in archaeological contexts

VESTNORDISK BYGGESKIKK GJENNOM TO TUSEN ÅR. Tradisjon og forandring fra romertid til det 19. århundre. (West Nordic building customs from the Roman Period to the 19^th century). Editors: Bj?rn Myhre, Bjarne Stoklund and Per Gjaerder. Arkeologisk museum i Stavanger—skrifter vol. 7. Stavanger 1982. 287 pages. 264 figures and 5 tables. Summaries in English.     

Perspektiver for forskningen ved Nordisk Samisk Institutt

Nordisk Samisk Institutt (Sámi Instituhtta) i Kautokeino er den første samiske forskningsinstitusjon plassert til et sted med samisk majoritet. Instituttet startet sin virksomhet i 1974 med seks ansatte. I dag er 30 personer tilknyttet instituttet alt i alt. Forskningsinstitusjonen skal ivareta ulike interesser innen grunnforskning, utviklingsarbeid, administrasjon og praktisk veiledning i samisk hverdagssammenheng.     

Reviews

Dansk socialhistorie 1‐7 (A social history of Denmark 1—7). København, (1979–82). ISBN 87–01–82331–0. Vol. 1: Jørgen Jensen, Oldtidens samfund. Tiden indtil år 800 (Prehistoric society, before 800 AD) 271 pp. Vol. 2: Niels Lund and Kai Hørby, Samfundet i vikingetid og middelalder 800–1500 (Society in the viking and middle ages 800–1500) 322 pp. Vol. 3: Ladewig Petersen, Fra standssamfund til rangssamfund 1500–1700 (From classes to ranks, 1500–1700). 447 pp. Vol. 4: Hans Chr. Johansen, En samfundsorganisation i opbrud 1700–1870 (A society on the move 1700–1780) 333 pp. Vol. 5: Vagn Dybdahl, Det nye samfund på vej 1871–1913 (The new society in the making 1871–1913) 310 pp. Vol. 6: Svend Aage Hansen and Ingrid Henriksen, Sociale brydninger 1914–39 (Social conflicts 1914–39) 424 pp. Vol. 7: Svend Aage Hansen and Ingrid Henriksen, Velfærdsstaten 1940–78 (The welfare state 1940–78) 399 pp. Register, ved Annegrete Dybdahl (Indices) 106 pp.

Fenger, Ole, Gammeldansk ret. Dansk rets historie i oldtid og middelalder (Old Danish law. The history of prehistoric and medieval Danish law). Århus, (1983). ISBN 87–583–0172–0. 156 pp.

Petersson, Birgit, Den farliga underklassen. Studier i fattigdom och brottslighet i 1800‐tale ts Sverige (The dangerous classes. Studies in poverty and crime in 19th century Sweden). Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 53. Umeå, (1983). ISBN 91–7174–133‐X. 306 pp. English summary.

Brändström, Anders, "De kärlekslösa mödrarna.” Spädbamsdödligheten i Sverige under 1800‐talet med särskild hänsyn till Nedertornea ("The loveless mothers.” Infant mortality in Sweden during the 19th century with special attention to the parish of Nedertorneå). Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 62. Umeå, (1984). ISBN 91–7174–162–3. ix+271 pp. English summary.

Hinkkanen‐Lievoncn, Merja‐Liisa, Britisk Trade and Enterprise in the Baltic States 1919–1925. Studia Historka, 14. Helsinki, (1984). ISBN 951–9254–54–4. 312 pp.

Kero, Reino, Neuvosto‐Karjalaa rakentamassa. Pohjois‐Amerikan suomalaiset tekniikan tuojina 1930‐luvun Neuuosto‐Karjalassa (Building Soviet Karelia. North American Finns as the introducers of new techniques to Soviet Karelia during the 1930's). Historiallisia tutkimuksia 122. (Helsinki, 1983). ISBN 951–92544–44–7. 231 pp. English summary.

Ekholm, Curt, Balt‐ och tyskutlämningen 1945–46. Omståndigheter kring interneringen i läger i Sverige och utlämningen till Sovjetunionen av f.d. tyska krigsdeltagare (The deportation of Baltic and German military internees in 1945–46. Circumstances concerning the internment in camps in Sweden and the deportation of former German soldiers to the Soviet Union).

Part 1. Ankomsten och interneringen (The arrival and the internment). Studia historica upsaliensia 136. (Uppsala, 1984). ISBN 91–554–1533–4. 220 pp. English summary.

Part 2. Utlämningen och efterspelet (The deportation and the sequel). Studia historica Upsaliensia 137. (Uppsala, 1984). ISBN 91–554–1534–2. 440 pp. English summary.     

REVIEW

Arne Skj?lsvold: Slettab? i Ogna. Forel?pig orientering om en boplass med bosetning fra yngre steinalder og bronsealdet. (Slettab? in Ogna. Preliminary publication of a settlement from Late Stone Age and Bronze Age). Viking XXXVI 1972. 74 pp. 30 Figs. English summary     

New Books about the North

Jernsletten, Reymert, Storm and Aarseth (eds.): Festskrift til Ørnulv Vorren. Tromsø Museums Skrifter XV. Tromsø 1994. 399 pages.

Kvist, Roger (ed.).‐ Føredrag vid Nordiska Samehistoriska Symposiet i Lövånger 13–14 februari 1995. Forskningsrapporter från Historiska institutionen vid Umeå universitet 9‐ Umeå 1995.189 pages.

Bjørklund, Møller and Reymer (eds.):7fre Barents Region. In the series Way North, Tromsø Museum, The University of Tromsø. 1995. 80 pages.     

Comments on archaeology and experiment

Studier i vestnorsk bergkunst. Ausevik i Flora. By Anders Hagen. Årbok for Universitetet i Bergen, Hum. serie 1969, no. 3. 151 pp, 15 Pls., 71 Figs. Bergen 1969.

Skomaterialet fra utgravningene i Borgund på Sunnm?re 1954–1962 By Arne J. Larsen. Årbok for Universitetet i Bergen. Hum.serie 1970, no. 1. Bergen, 1970. 54 pp, 11 Pls., 16 Figs.     

Comments on Nordic animal style ‐ background and origin

Jernvinna på M?sstrond i Telemark (Bloomery Ironmaking in M?sstrond, Telemark). I. Martens, En studie i teknikk, bosetning og ?konomi. A. M. Rosenqvist, Kjemiske og mineralogiske unders?kelser. Norske Oldfunn XIII. Universitetets Oldsaksamling. Oslo 1988. 189 pp., 55 figs.     

Reviews

Bente Magnus: Krosshaugfunnet. Et fors?k på kronologisk og stilhistorisk plassering i 5. årh. (The Krosshaug find. An attempt at a chronological and stylistic placing within the 5th century). Stavanger Museums Skrifter 9. Stavanger 1975. 159 Pages, 68 Figs. English summary.     

The site Hein 33: Typological and chronological problems of the New Stone Age of Southern Norway

In this issue of Norwegian Archaeological Review the article Hein 33 ‐ En steinalderboplass på Hardangervidda. Fors?k på kronologisk og kulturell analyse by Svein Indrelid (1973) has been chosen for discussion. The research into the Norwegian Stone Age has always been dependent on the results obtained by studies of the South Scandinavian material. Indrelid's main goal has been to free himself from this dependence when trying to establish local southwest Norwegian chronology. This new approach has given important results also for the understanding of the South Scandinavian Stone Age.

Comments by Egil Bakka, Carl Cullberg, Arne B. Johansen, and Egil Mikkelsen are followed by a reply from Svein Indrelid.     

Reply to the comments on Rock Carvings in Østfold

Thorleif Sj?vold: Åse‐anlegget på And?ya. Et nord‐norsk tun‐anlegg fra jernalderen. (The Åse‐complex on And?ya. An Iron Age House‐Site Complex in North Norway). Acta Borealia. B. Humaniora, No. 12. Universitetsforlaget, Troms?/Oslo/Bergen 1971. 34 pp. 14 figs     

Debate and commentary

Mikael Venge, Fra åretold til toldetat. Middelalderen indtil 1660. Dansk Toldhistorie (From Our Toll to a Customs Service. The Middle Ages up to 1660. Danish Toll History), vol. 1 (The Society for Toll History, K?benhavn, 1987), 314 pp., ISBN 87 87796 08 2.

Birgit Bjerre Jensen, Udnævnelsesretten i enevældens magt bolitiske system 1660–1730 (The Right of Appointment in the Power Politics of Danish Absolutism 1660–1730) Administrative‐historical Studies no. 12, The Royal Archives (Gads Publishers, 1987), 376 pp., ISBN 87 7497 103 4.

Niels Finn Christiansen, Arbejderbevægelsens forhistorie (The Pre‐History of the Danish Labour Movement. Traits of the Early Danish Labour Movement's Political and Social Development 1848–1880). SFAH's publications series no. 18 (1986), 188 pp., ill., ISBN 87 87739 216, 120 Dkr. (member's rate 100 Dkr.).

Anders Berge, Sakkundskap och politisk rationalitet. Den svenska flottan och pansarfartygsfrågan 1918–1939 (Expertise and Political Rationality: The Swedish Navy and the Armoured Ship Issue 1918–1939), Acta Universitatis Stockholmiensis 37 (Stockholm: Almqvist &; Wiksell, 1987), 246 pp., ISBN 91 22 00883 7.

Olav Riste, (ed.), Western Security: The Formative Years. European and Atlantic Defence 1947–1953 (Oslo; Norwegian University Press, 1985), 333 pp.